Tema: Yttrandefrihet

Dokumentärfilmen Big Boys Gone Bananas* skildrar efterspelet till Fredrik Gerttens uppmärksammade dokumentär Bananas!* där han följde en grupp nicaraguanska plantagearbetares rättsliga process mot fruktbolaget Dole Food Company. Den mäktiga jätten blev missnöjd med porträtteringen och ville statuera exempel genom att stämma Gertten och hans filmbolag.

Inför Doles fortsatta maktspråk lät Gertten kameran rulla i en ny kamp, där frågor kring yttrandefrihet, demokrati och mediastrategier ställs på sin spets.

Robert Mapplethorpe var en av 1900-talets mest kontroversiella och provokativa fotografer. Trots – eller kanske tack vare – sin katolska uppväxt kom hans karriär att definieras av konst som gjorde hans konservativa omvärld minst sagt förbannad, samtidigt som konstvetarna ställde sig i kö för att låta sig fascineras, imponeras och exploateras av hans verk.

En ikon i såväl gaycommunityn som i konstsammanhang, som här har fått sitt liv slående vackert porträtterat i en film fylld till bredden med droger, hipsterdekadens och naturligtvis fantastiska foton.

Följ Greta från tiden som ensam demonstrant på Mynttorget till att spänna blicken i världens ledare och ilsket fråga ”How dare you?”

I augusti 2018 inleder 15-åriga Greta Thunberg sin skolstrejk för klimatet. Frågan hon ställer till vuxenvärlden: Om inte ni bryr er om min framtid på planeten, varför ska jag då bry mig om min framtid i skolan? Inom bara några månader växer hennes strejk till en världsomspännande rörelse.

Greta, en fåordig tonåring med Aspergers syndrom, är nu en världsberömd miljöaktivist.

Teamet bakom dokumentärfilmen Greta har varit med sedan den där första dagen på Riksgatan då allt började.

Nathan Grossman (f.1990) gick ut tv-linjen på Stockholms Dramatiska Högskola 2015. Hans regidebut, dokumentärserien Köttets lustar, nominerades till bästa fakta/nyhetsprogram vid Kristallengalan 2018. I serien ser komikern Henrik Schyffert över sitt liv som köttätare. Som producent för samhällsprogram och dokumentärer på produktionsbolaget BR•F har Grossman även arbetat med konceptutveckling för den uppmärksammade dokumentären om författaren Stieg Larsson, Mannen som lekte med elden (2018).

Att överleva och leva vidare

Rakel, Mohammed, Jenny och Torje överlevde en av vår tids mest omfattande och brutala terrorattacker. Nu samlas de i en tom filmstudio i Nordnorge. Där ska de under två veckor, tillsammans med 12 andra ungdomar, återvända till 22 juli 2011. Dagen då ett fascistiskt korståg mot det öppna, mångkulturella och demokratiska samhället tog 69 liv. De fyra överlevarna återskapar sina minnen av händelsen för att de är övertygade om att det är viktigt. För dem själva, för oss andra, för samtiden, för framtiden.

”När jag tänker på Utøya idag så känns det som att det var något som hände för väldigt länge sedan, nästan som i ett parallellt universum. Här, men ändå så annorlunda. Som om det hade glidit ur tiden. Men det är inte mer än sju år sedan. Det var en sådan hemsk och grotesk händelse att det är svårt att ta in. Jag tror att jag delar den känslan med många och jag tror att det är ett misstag. Vi måste minnas och vi måste hitta ett sätt att greppa vad som hände så att vi kan förstå det, reagera och undvika att det händer igen. För mig handlar det om anständighet att lyssna ordentligt på överlevarna och se vad vi kan ta till oss av vad de gick igenom och vad de tvingas fortsätta leva med. Som Judith Lewis Herman skriver i sin bok Trauma and Recovery: ’Det vanliga sättet att reagera på onda dåd är att förtränga dem. Vissa brott mot samhällets regler är för hemska att prata om; det finns inga ord för att beskriva hur hemska de är. Men, onda dåd låter sig inte begravas.’ Min utmaning som filmskapare är att visualisera detta på ett sätt som berör. Rekonstruktionsmetoden är ett kraftfullt sätt för överlevarna att nå publiken.” – Carl Javér

Carl Javér (f. 1972) är regissör, manusförfattare och klippare utbildad på Biskops Arnö och Dramatiska Institutet. Han regidebuterade 1997 med Tel al Zaatar – vägen tillbaka och har sedan dess utforskat de konstnärliga möjligheterna för dokumentärfilm i olika format, bland annat i Heroin (2003), Kraschen (2010) och Freak Out! (2014).

Har vi råd med de rika?

Avgrundsdjupa samhällsklyftor, ett riggat system, de rika som enkelt fördubblar sin förmögenhet – har det dominerande ekonomiska systemet nått vägs ände? I sin nya film Breaking social visar filmaren Fredrik Gertten vad som händer när klyftorna blivit för djupa, om stress och oro, men också om hopp när människor går ut på gatorna för att försöka förändra en korrupt och djupt orättvis värld. Vi människor bär samarbete i våra gener, kanske dags att skriva om det sociala kontraktet?

Var är Anne Frank handlar om Kitty, den påhittade vän som Anne talar till i sin dagbok som kommer till liv i museet som en gång var familjen Franks gömställe. Genom dagboken återuppväcks Kittys minnen, för om Kitty lever måste det betyda att Anne också lever. Kitty ger sig ut på ett sökande som kommer att ta henne från dagens Amsterdam och tillbaka till det krigshärjade Europa för att hitta sin gamla vän.

Stéphane är en polis från Cherbourg som ansluter till polisstyrkan i Montfermeil, en förort till Paris.
Hans nya kollegor Gwada och Chris använder vilka metoder som helst för att upprätthålla ordningen i området. Stéphane ser snabbt spänningarna som finns i området mellan de rivaliserande gängen. När gruppen under ett ingripande blir filmade av en drönare riskerar detta att vara gnistan till en betydligt större konflikt med konsekvenser för hela Frankrike.

Titeln är hämtad från Victor Hugos berömda roman som skrevs för 150 år sedan. Som filmen visar är de problem som Hugo såg fortfarande en verklighet. Det är en tankeväckande inblick i livet i förorterna i Paris, bara en timme från Eiffeltornet.

Les Misérables blev 2020 Oscarsnominerad för Bästa internationella film. Den belönades i Cannes med juryns pris och var Golden Globe-nominerad för bästa icke engelskspråkiga film.

I dokumentären Dialogpolisen följer Susanna Edwards det lilla sammansvetsade gäng inom polisen som med sina medlingsförmågor ser till att allas vår rätt att yttra och manifestera oss värnas. Ofta i korselden mellan yviga demonstranter och en uppretad allmänhet. Yttrandefrihetens gränser är inte alltid knivskarpa.

Filmen och handledningen ger uppslag till att prata om bland annat polisen, sätt att göra motstånd i samhället och vad yttrandefriheten egentligen innebär.

I huvudet på Bo är berättelsen om Bo Widerberg, den hyllade och excentriske regissören som i Ingmar Bergmans skugga kom att bli en av landets mest betydelsefulla filmskapare, stilbildande för senare generationer svenska filmare.

Filmen I huvudet på Bo beskriver Widerbergs framfart under det progressiva 1960-talet, från tillvaron som författare och hårdför filmkritiker i arbetarklassens Malmö till hans storhetsdagar som omsusad och upphöjd filmskapare i Stockholm och vidare till olika dramatiska äventyr i Cannes och New York. Filmen berättar också om det höga pris Bo Widerberg fick betala för sin vision och övertygelse, hur hans strävan efter LIV genomsyrade hela hans tillvaro och satte djupa spår i hans kolleger, i hans familj och inte minst i honom själv.