ÖVNING

Berätta med fiktionsfilm

Att lyssna på och skapa berättelser är universellt. Vi upplever berättelser dagligen, även om vi inte tänker på det. Allt ifrån det som en kompis berättar till de stora reklambolagen som använder sig av storytelling.

Självklart är det en förmåga som elever behöver utveckla! I den här övningen får de utveckla sin kreativitet genom att komma på en filmberättelse om det de vill berätta. Övningen görs bäst som grupparbete.

Här hittar du inspiration till vad era fiktionsfilmer kan handla om och koppling till ämnets kursplan. Det går också arbeta ämnesöverskridande när ni skapar era filmer. När ni har valt ett passande tema är det bara att sätta igång!

1. Karaktärer.

De som är med i filmen kallas för karaktärer. Det brukar finnas en huvudperson som filmen handlar om. Sen är det ofta någon eller något som står i vägen för att huvudpersonen ska nå sitt mål. Den personen eller det problemet kallas för huvudmotståndare.

2. Huvudkonflikt.

En filmberättelse handlar ofta om ett problem som ska lösas eller om att nå ett mål. På filmspråk kallas detta för huvudkonflikt.

Fyll i vår Mall för idé inom fiktion för att kort sammanfatta din film. Om du behöver hjälp med att komma på karaktärer och huvudkonflikt kan du använda dig av Övningar för idéutveckling.

Nästan alla fiktionsfilmer brukar följa en viss dramaturgi. Alltså, ett visst sätt att berätta en berättelse. Med hjälp av denna klassiska dramaturgi skapar du nyfikenhet hos publiken som ska se filmen.

Skriv ner och utveckla din dramaturgi med hjälp av den dramaturgiska kurvan i vår Mall för dramaturgi.

Filer att ladda ned:

Manus

Ett manus är en text där du skriver vad karaktärerna säger och gör. Du behöver alltså inte skriva hur de känner eller vad de tänker. Försök istället att visa det på andra sätt! När du skriver ett manus ska du skriva det som att allt händer i nutid. Det kan vara bra om personerna som ska vara med filmen tränar på vad de ska säga innan ni spelar in.

Scener

En scen är något som händer på en och samma plats under en och samma tidsperiod. Till exempel om vi  får se något som händer i klassrummet, och sen något som händer i korridoren. Det är två olika scener eftersom de är på olika platser. Eller om du till exempel ser en person som sover och sen att personen vaknar, då är det också två scener. Då är det också två olika scener eftersom de är i olika tidsperioder.

Alla filmer har ett bildspråk, alltså ett sätt att berätta med bilder. För att förstå hur din films bildspråk ska se ut gör du ett bildmanus innan du börjar filma. Ett bildmanus ser ut lite som en serietidning. I de tomma rutorna ritar du det som ska visas i kameran och på linjerna skriver du det du vill visa.

Med hjälp av ett bildmanus får alla i filmteamet veta

  • Vilka bildutsnitt & vinklar som ska filmas
  • Vem eller vilka som ska vara framför kameran
  • Vilka scener som hör ihop

Se våra filmskolefilmer för att få lära dig om bildutsnitt & vinklar, och hur du fyller i ett bildmanus!

Filer att ladda ned:

Innan du börjar filma är det flera saker som måste planeras och bestämmas. Det kallas för förproduktion. Bestäm vad, hur och var du ska spela in din vlogg. Alla filmer har ett bildspråk, alltså ett sätt att berätta med bilder. Det finns inget rätt eller fel sätt att filma sin vlogg!

Flera filmregioner i landet brukar låna ut filmkameror & plattor, så hör av dig till din filmregion om du saknar teknik. Kontaktuppgifter till din region hittar du på Filmregionernas hemsida.

Om någon är under 18 år och vill vara med i filmen måste du ha vårdnadshavares godkännande. Vanligtvis ger vårdnadshavare godkännande till skolan vid terminens start, men fråga din lärare eller rektor innan du spelar in något för att vara säker!

Filer att ladda ned:

Nu är det dags att börja filma! När du spelar in en scen kallas det för en tagning. Det är bra om du spelar in flera tagningar så du kan välja sen när du ska redigera filmen. Kom ihåg att det gör inget om det blir lite fel, eftersom du väljer ut vilken tagning du vill använda sen i redigeringen!

Vi spelar in med surfplatta/ipad. Tyvärr vet vi inget liknande program för Chromebook som är gratis och går att spela in och redigera film med. Vi rekommenderar därför inte några program till Chromebook. Men om du vill kan du söka efter program själv. Om det är ett inspelningsprogram kan du skriva ”film recording” eller om det är ett redigeringsprogram kan du skriva ”film editing”. Hittar du något program som passar får du gärna tipsa oss om det!

Wow, nu har du spelat in en film! Innan du börjar redigera ditt material kan det vara bra att ha koll på vad du faktiskt får publicera och inte.

Innan du publicerar din film är det till exempel viktigt att ha koll på vilken musik och vilka bilder du får lov att använda. Ifall du vill använda bilder eller musik som någon annan har skapat är de sannolikt skyddade av lagen om upphovsrätt. Upphovsrätten berättar hur du får kopiera och använda andras material som till exempel bilder, film och musik.

Filer att ladda ned:

Toppen, nu har du koll på vad du får publicera och inte! När du har filmat klart och ska redigera din film kallas det för efterproduktion. När du redigerar din film lägger du även till ljudeffekter och musik.

Vi har använt oss av programmet iMovie när vi redigerat våra filmer. Nästan alla redigeringsprogram ser likadana ut. Det finns ett bibliotek där dina filmklipp ligger. Det finns ett visningsfönster som visar filmen, och det finns en tidslinje. När du redigerar på tidslinjen skapar du din film.

Dags för premiär! Direkt efter att filmen har visats pratar ni om den i klassen, antingen i grupper eller helklass. Kom ihåg att ju mer du ser och pratar om film desto bättre blir du på att skapa dina egna.

Frågor som ni kan prata om i grupp:

  • Vilken känsla känner du efter att ha sett filmen?
  • Vilken speciell scen minns du?
  • Hur den dramaturgiska kurvan såg ut i filmen?
  • Hade filmen något budskap? Vad var det i så fall?
  • Vilka bildutsnitt användes?
  • Har filmen filmats på ett illustrativt eller kompletterande sätt, alltså visas det som sägs eller tillförs en betydelse till berättelsen genom det vi ser?
  • Hur är filmen redigerad? Vilket tempo har filmen, är den snabb eller långsam?
  • Finns det någon symbolik i filmen? Till exempel färgsymbolik, symboler, metaforer.
  • Har något annat ljud än berättarrösten används i filmen? Till exempel miljöljud, musik, tystnad. Vilken effekt har skapats med hjälp av ljuden i så fall?

Frågor som du kan ställa till dig själv när du är klar med filmen:

  • Vad var dina utmaningar?
  • Var det någonting du var tvungen att ändra under arbetets gång?
  • Vad har du tillfört i projektet?
  • Blev resultatet som du tänkt dig?
  • Vad har du lärt dig? (Erfarenhet, teknik, samarbete, bildspråk, dramaturgi osv.)
  • Vad skulle din nästa film kunna handla om?

Vi rekommenderar att du som lärare startar ett varumärkeskonto på Youtube. Med ett varumärkeskonto går det att vara flera kontoägare, så flera lärare kan publicera filmer. Då har ni även möjlighet att ta bort filmer i framtiden efter eleverna slutat på skolan.

Dessutom loggar du bara in med ditt Google-konto! Det behövs inget separat användarnamn och lösenord för varumärkeskontot. Skönt va?

Filmriket anser att detta är bästa tillvägagångssättet eftersom skolan får full koll på elevernas publicerings- och fotomedgivande.

SKAPA PUBLICERINGSKONTO PÅ YOUTUBE

  1. Se till att du är inloggad på ditt Google-konto. Du kan starta ett konto här.
  2. Öppna din kanallista och skapa en ny kanal genom att klicka på “Skapa en ny kanal”.
  3. Skriv in skolans namn som varumärkeskontots namn.
  4. Nu har du skapat ett varumärkeskonto för er skola! Bra jobbat!
  5. Lägg till flera lärare genom att följa anvisningarna för att ändra kanalens ägare.

När du skapat ett konto kan du ta hjälp av vår instruktionsguide nedan för att ladda upp era filmer. Skicka gärna länk till filmerna till filmriket@gmail.com så vi kan publicera dem här på webbplattformen!

Filer att ladda ned: